Historia
Hullsta Gård är sedan mer än 50 år en arena för kultur och en mötesplats för nästan alla föreningar i Sollefteå med omnejd. Hullsta Gård är för väldigt många den naturliga mötesplatsen så snart ett litet större arrangemang ska genomföras. Det gäller också för näringslivet. Några exempel på återkommande evenemang:
- Teaterföreställningar, både professionella teatrar och amatörteatrar. Och tack vare vår avancerade IT-teknik kan vi dessutom bjuda på föreställningar och konserter från snart sagt världens alla hörn med världsartister i de ledande rollerna. Detta genom konceptet Live på Bio.
- Dans och disco har haft en lång tradition på Hullsta Gård. Inte sällan svarar framstående dansband för musiken. Som tyvärr på senare år få stryka på foten pga ekonomi.
- Mässor och konferenser för näringslivet arrangeras återkommande. I en så energirik kommun förekommer bland annat temat energi i olika former.
- Hullsta Gård lämpar sig väldigt väl för information och debatter när många är engagerade.
- Och som sagt, Hullsta Gård är en viktig mötesplats för föreningarna i vår kommun. Med ett antal olika stora lokaler, från salongens över 400 platser till sammanträdesrum för ett tiotal personer har Hullsta Gård stora och varierande möjligheter.
Hullsta Gård har en gedigen historia. Under 1940-talet växte det fram ett allt tydligare behov av ändamålsenliga lokaler för i första hand föreningslivet. Att hyra in sig på caféer eller andra lokaler var sällan så lyckat. Det var dessutom inte bara föreningar som saknade bra lokaler. Kultur-, närings- och nöjesliv hade ofta behov som var svåra att tillgodose. Var skulle exempelvis alla soldater på två regementen roa sig under sin ledighet?
Det var de fackliga organisationerna som gick i bräschen för ett Folkets hus, när man började bygga upp en Folketshusfond. En motion år 1944 till Sollefteå stadsfullmäktige om att utreda behovet av samlingslokaler bifölls, och en kommitté tillsattes följande vår. Många frågor skulle lösas, där de två viktigaste var finansieringen och den juridiska formen. Stiftelseformen blev vad man till sist fann mest lämpligt, efter omfattande kontakter med Folketshusföreningarnas Riksorganisation.
År 1950 togs ett principbeslut att Sollefteå stad tillsammans med den fackliga centralorganisationen, FCO, skulle inleda ett samverkansprojekt. Den fackliga fondbildningen sågs som en grundplåt för finansieringen, men Sollefteå stad hade väsentligt större behov av lokaler, bland annat för teaterverksamhet, än facken. Samlingslokalkommittén fortsatte sitt arbete, för att 1952 även studera möjligheterna beträffande varmbadhus, teater, bio, bibliotek, barndaghem och fritidslokaler, och två år senare engagerades en arkitekt. FCO bildade i juni 1956 Byggnadsföreningen Folkets Hus, och i december samma år bildades Folketshusstiftelsen Hullsta Gård. Samlingslokalkommittén hade då arbetat under 11 år. Finansieringen kunde skissas med statliga bidrag, samt naturligtvis genom Sollefteå stad, som bidrog med 500 000 kronor genom ett fullmäktigebeslut i mars 1957. Den fackliga fonden medverkade med 100 000 kronor. Eftersom stadens behov var väsentligt större än fackföreningarnas, åtog sig staden också att svara för eventuella driftsunderskott.
Inte bara kommittén tog gott om tid på sig. Projektering och byggande, med en lång rad ändringsförslag, drog också ut på tiden, men i december 1965 stod Hullsta Gård färdig att tas i bruk.
Folketshusstiftelsen Hullsta Gård är en stiftelse med så kallad egen förvaltning, där styrelsen har sitt oinskränkta ansvar. Byggnadsföreningen Folkets Hus utser fyra ledamöter och Sollefteå kommun tre ledamöter. Hullsta Gård är vad som kan kallas en kulturens infrastruktur i Sollefteå, med till stor del ett allmännyttigt ändamål. Sistnämnda är det avgörande skälet för varför Sollefteå kommun täcker eventuella driftunderskott. I april 1962 slog Sollefteå stadsfullmäktige fast att staden genom anslag skall täcka uppkommande underskott. Sollefteå kommunfullmäktige bekräftade i november 1983 beslutet från 1962.
